|
Hemihead - Vaz Lada 21023. Vinterspjutet!
Satt och läste om folks projekt, kanonbilar rakt igenom samt en stor portion svett, möda och inte minst, pengar! Då slog det mig en sak: alla detta projekt (nåja, nästan alla) handlar om våra älskade sommarbilar. Dom som tas fram när kvicksilvret i termometern kryper upp på behagliga värden och himlen är blå som spolarvätska. Dock finns det bilar som är minst lika viktiga nämligen VINTERBILARNA!!! Gamla, ärrade krigare som framförs genom snö, slask och blåst, blir bombardetade med salt och sand, synar diken och snövallar lite då och då och ändå tröskar vidare. Därför tänkte jag dedikera denna tråd till min kära vinterbil, en Vaz Lada 21023!
Varför en Vaz?
Slumpen. Min tidigare vinterbil, en Ford Fiesta -84, fick sig en rejäl körare i framvagnen av en bastant isklump som låg på E20 när jag var på väg till jobbet. Jag tog mig dit och hem men hjulvinklarna såg ut som apskit och eftersom den är duktigt rutten i trösklar och liknande så började sökandet efter något annat att göra vägarna osäkra med.
Första försöket: Ford Escort
Efter lite läsande av Blå Börsen så hittades en Ford Escort -88 4 mil hemifrån. Bilen ägdes av en MYCKET nervös somalier som skulle söka sig hemåt igen. När han startade motorn släppte den ett blått moln som kunde skrämt folk på flykten, sedan drog han upp den i ca 5500 rpm när han skulle backa ut, nyttigt på en svinkall motor... Jag tackade artigt för mig och åkte hem.
Andra försöket: Volvo 360 GLS
Denna Volvo stog på en parkering inte långt från min bostad. Ägaren kunde tänka sig att sälja sin "pärla" men då priset inte gick att få ned under 5000:- så gav jag upp.
Tredje försöket: Opel Kadett
Ett riktigt lik! Startvägrade och pinkade bensin över hela motorutrymmet. Nu började jag bli lite nervös, jag behövde en bil illa kvickt och utsikterna var mörka.
Sen kom Vazen!
Åkte upp till Örebro för att hälsa på min flickvän, när jag svänger in på parkeringen står den där! Så blå att det nästan svider i ögonen, frostig och översnöad men hel och riktigt fräsch under isen och snön. Ett samtal till bilregistret fixar fram ägaruppgifterna och jag ringer till killen på vinst och förlust. Jodå, han kan tänka sig att sälja, utgångsbudet ligger på 3000 men efter lite prutande får jag ned det till 2300. Bilen är skattad och besiktigad till maj men vinterdäck saknas. Glad i hågen åker jag hem och börjar ordna med det praktiska för den 12 mil långa hemfärden.
Murphy sätter käppar i hjulen
Väl hemma börjar racet att få tag på däck och fälg. Fiestan fick donera sina 4 vinterdäck som hade 100 mil på nacken, sen skulle jag ha tag på fälgar. Ringer till skroten i Mariestad och frågar, får nästan ett skratt i örat. Såna delar sparar dom inte på. Sedan börjar telefonkarusellen. Skaraskroten: Nada. Lidköping: Inget. Skövde: Njet. Hittar 2 st i Tibro men kostnaden och resvägen avskräcker. Till slut får jag tag på 4 st fälgar i Götene, dom har setat på en Samara men skall passa. I samma veva ringer ägaren till Vazen och sägar att värmen strejkar. Hurra hurra, bara att hoppas på mildväder när jag skall köra hem den. Passar samtidigt på att pruta 300 spänn pga strejkande värme.
Hemfärden som nästan inte blev av.
Efter överenskommelse på telefon skulle jag hämta bilen kommade lördag, torsdag kväll lastar jag morsans Peugeot med däck, domkraft, fälgkors, blandade verktyg och två flaskor K-sprit. När allt är packat och klart vänder jag nosen mot Örebro, när jag startar i Mariestad klockan 22:00 så är det -8 grader och stjärnorna gnistrar kallt på himlen. Milen rullar på och när jag är framme 1½ timme senare så visar termometern -12. Nu börjar jag att fundera på vad det är för galenskap jag har gett mig in på men tröstar mig med att det kommer vara varmare i helgen. Jag kastar i mig en lättare kvällsmat och stupar i säng, trött som en gris. Klockan 07:30 väcks jag av telefonens SMS-signal. Det är killen som äger Vazen, han vill helt plötsligt inte sälja bilen. Trött, vresig och eländig ringer jag upp killen och påpekar att köpet har gjorts upp via telefon och att däck och försäkring redan är fixade. Killen förstår att han inte gärna kan ändra sig med så kort varsel och jag knallar över för att skriva papper och lämna pengar, innan jag kliver utanför dörren så kikar jag på termometern. -13...
Med Kung Bore som resesällskap
Dags att fixa bilen inför hemfärden! Byta däck i rejäla minusgrader är en ny upplevelse som jag helst av allt vill slippa i fortsättningen men allt förlöper utan missöden och efter ha fyllt tanken med bränsle och K-sprit så börjar jag min 12-mila färd i nästan -15 grader utan värme. Trots långkalsonger, militärens raggsockar, mössa och rejäla vantar fryser jag något fruktansvärt och stoppen för att värma inälvorna med skållhett kaffe blir täta. Färden tar strax över 2 timmar och det är en rejält nedkyld Vaz-ägare som kryper till kojs den kvällen.
Operation: Säkra värmen!
Dagen efter så börjar jobbet med att försöka få fart på värmen, efter lite letande så visar det sig att värmekranen är precis skrot och igengeggad med massvis av gammal skit. Borrmaskin och mejsel fixar detta, nu är det fullt ös på värmen hela tiden. Och vilken värme sen! Det märks att bilen är byggd för att överleva en rejäl vinter i sin hemstad Volograd. Efter detta ingrepp som tog ca 2 timmar i anspråk så är bilen mycket trevligare att åka i. Det bör också nämnas att jag har inte tillgång till garage så allt mekande gjordes under bar himmel med endast en värmefläkt i bilen som hjälp på traven.
Epilog: Intryck och brister
Jag har nu ägt Vazen i ca 3 veckor och kan konstatera det att bilen är grovt uppbyggd. Rejäl plåt i kaross och golv, motorn är inget urverk, snarare en klump som är byggd för att gå länge och hårt. Denna förgasarförsedda kanon på 1500cc skall leverera 75 hkr men det kan nog tas med en nypa salt. Kraften går genom en fyrväxlad låda till bakaxeln som är riktigt lågt växlad, bilen varvar 3300 i 90 km/h ungefär. Bensinförbrukningen ligger runt 0,7 liter milen vid blandad körning och den smäller igång på första försöket oavsett kylan utomhus. Dock så sade något i tändsystemet upp sig igår så nu startar den inte alls. Nya brytare och kondensator ligger och väntar på att bli monterade, så om vädret tillåter så skall jag klämma dit prylarna i morgon.
|