|
SEAT genom Sinai
Nyår 1989/90 skulle firas med dyk i Röda Havet. Vi var några stycken, 7 närmare bestämt, som tyckte att det var en strålande idé. Förutom dykning hade vi bland annat skidåkning som gemensamt intresse och gjorde förstås alltid resor i egen regi. Det blir enklare, friare och mer spännande så... ju.
Alltså bokade vi en reguljär flight med Egyptian Air från Köpenhamn och hyrbilar från Kairo. Vi skulle landa runt 23.30-tiden och en non-stop nattlig färd till Sharm el-Sheikh är väl inte värre än en Autobahn-brännar-natt till Alperna?
Men en natt genom Sinai i två stycken"brand new cars for you, sir"-SEAT 128 och 131 kombi ger en lite annan dimension på fordonstillvaron.
Och att bara hitta ut till de två asfalttarmar som kallades för motorvägen till tunneln under Suezkanalen tar sin tid med skyltar bara på arabiska, och när rödljus och enkelriktat tas som lätt rekommendation, kan även de mest entusiastiska förarna tappa fattningen.
Men så fort Suezgränsen var passerad märktes spår av historien, massor av vägskyltar på engelska med kilometerangivelse.
Fast de mötande långtradarnas ingivelse att släcka sitt ljus vid möte var lite stressande de första gångerna, man lurade ju lite på vart åbäket tog vägen i mörkret. Förklaringen är en gest av hänsyn, att inte blända varandras dåliga mörkerseende.
131:an var luxusutrustad med en luftkonditionering som hade en liten bökig egenskap - den gick helt enkelt inte att stänga av. Och det konstanta kyl- och blåsläget hade naturligtvis fastnat på maxeffekt.
Sinaiöknen är inget varmt ställe nattetid i december/januari. De som färdades i 131:an tillbringade därför natten i sovsäck, föraren med en lite öppning nedtill för smidig access till pedaleriet.
Båda vagnarna puttrade i alla fall tryggt natten igenom och när solen vackert och varmt träffade öknen och bergen på morgonen värmde solen nordmännen i sina SEAT-vagnar både inombords och utombords.
Vårt dykcenter bestod av ett slags beduinläger med en israelisk dykledare, kvalitativt bättre än de råstora dykcentren nere i centrala Sharm-el Sheikh. Israeler och Sinaibeduiner hade inga motsättningar, det var ju egyptier och israeler som bråkade tidigare.
Dykningen förflöt med glädje och med en del normalt maguppror under en dryg veckas tid för hela gänget. På hemvägen körde vi upp längs östra Röda Havskusten för att sedan vika av mot Mount Sinai, alltså berget där Moses lär ha tagit emot sina tavlor från den allsmäktige och vitskäggige i himlen. Efter en svinkall övernattning skrapade vi frostnupna SEAT-rutor med kreditkort. På väg tillbaks till Kairo ville någon ur sällskapet kolla in "The Coloured Mountains", en färgkiftande bergskedja med spektakulöra(!) toppar.
Vägen blev snart som vägar gärna blir i en bergsöken, ingen väg, bara offroad. Oljefiltret i 128:an sitter tämligen öppet och blottat för elaka stenar och snart var det filtret historia och oljenivå noll. SEAT 128 är en begränsad terrängvagn. Bogsering efter 131:an med vår dyk-mellanlinor (rep/snöre) ned till hålan Nuweiba och så in på något som liknade en mack.
Det måste vara som med musiker eller kockar, för bilmänniskor pratar samma språk världen över. Problemet vi hade var ju visuellt tydligt, men vad vi ville göra åt det var otydligare och dessutom skakade arabmekarna olyckskorpligt på huvudet. Men plötsligt sken en av dem upp som om han hade förstått vad vi ville och vinkade att han ville åka någonstans. Jag hoppade in i 131:an med Tor medan resten av gänget fördrev väntan med försök till toalettbesök i något av den vidrigaste toalett, nej kloak, Sinai skådat.
Mannen tog oss någon kilometer iväg till två tvivelaktiga byggnader ensamma i sanden och därinne måste västra Sinais centrallager av FIAT-delar ha legat. Ett oljefilter till en FIAT/SEAT 128 var en smal sak för mannen att plocka fram. Tillbaks på macken kastade sig sju mekaniker/kunniga/hjälpredor över bilen och när de fyllde på oljan tyckte vi oss i alla fall känna igen dess varumärke.
Allt detta för strax över 50 kronor, men jag tror dricksen blev tredubbel.
Och så sedan retur till Kairo utan problem. Gamla SEAT:ar är pålitliga vagnar... i Sinai.
__________________
Peter Sundfeldt
|
